Det finns många som upplever att de går upp i vikt när de är stressade eller att de har svårt att gå ner i vikt ner de lever under mycket stress.
Kaos i kroppens hormonsystem kan leda till ökad aptit och övervikt, men det finns knep att ta till för att balansera hormonerna. Läs artikeln i Året Runt där Erik Hemmingsson uttalar sig.
Att hitta hormonbalans är A och O för att vi ska må bra. Bland kroppens hormoner finns det några som styr vår aptit, vår mättnad och hur ämnesomsättningen fungerar. – En del signalerar hunger och andra mättnad. Om den här balansen rubbas, speciellt under lång tid, blir det svårt för kroppen att hitta tillbaka. Det kan till exempel leda till att man känner sig konstant hungrig, säger Erik Hemmingsson, en av Sveriges främsta fetmaforskare och verksam vid GIH.
De viktigaste är ghrelin som skickar hungersignaler och leptin som är ett mättnadshormon. Nivåerna av dessa påverkas av olika faktorer.– Man kan säga att kroppens hormonnivåer är en konsekvens av hur du lever ditt liv. Ghrelinet kan exempelvis höjas av för mycket stress. Det finns studier som visar att barn som upplevt trauma som små riskerar att utveckla fetma tidigt i livet på grund av att ghrelinnivåerna blivit förhöjda, säger Erik Hemmingsson.Vid stress ökar även hormonet kortisol – vilket är kopplat till bukfetma.– Stress skapar egentligen kaos på alla sätt i kroppen. Likaså är det viktigt med sömn, annars får kroppen ingen chans att återhämta sig, nollställa systemen och ladda ny energi.
En annan orsak till att nivåerna av hungerhormonet ghrelin kan öka är viktnedgång. Om du till exempel försöker gå ner i vikt genom att dra ner på kalorier kommer kroppen att försvara sig mot svält genom att skicka iväg massor av hungersignaler. Därför brukar aptiten öka i takt med att du tappar kilon.– Kroppen försöker försvara sina kilon. Förutom den ökade aptiten kan vissa som försöker gå ner i vikt – eller har gått ner i vikt – hamna i ett spartillstånd där kroppen inte bränner lika mycket kalorier som innan. Ämnesomsättningen dras ner helt enkelt, säger Erik Hemmingsson.
Samanfattningsvis kan man säga att kroppens balansav hunger- och mättnadshormoner är viktig- men minst lika viktigt är det att lyssna på sin kropp, enligt Erik Hemmingsson.
– Din kropp kanske signalerar mättnad, men du fortsätter att äta ändå. Om du hela tiden ignorerar detta slås systemen ut. En orsak kan vara invanda beteenden. Vissa kanske har med sig från barndomen att maten alltid ska ätas upp. Andra kanske äter av vana, att man alltid behöver något gott på kvällen. Det har oftast inget med hunger att göra. Så försök stanna upp och lyssna på vad din kropp försöker säga dig. Signalerna är inte alltid starka, men de finns där.
Hunger- och mättnadskänslor i all ära – en av de allra största bovarna i sammanhanget är våra belöningshormoner. De som gör att vi blir så glada av att äta något gott, som säger till oss att äta mer och mer och mer.
– Det handlar om dopaminet, ett vanebildande hormon som nästan kan skapa ett beroende. En stor del av livsmedelsindustrin är uppbyggd kring detta, med smaker, dofter och känslor som medvetet får oss att överkonsumera. Kroppen är nästan chanslös mot aptitstimulerande livsmedel med exempelvis mycket socker och fett.
Fysisk aktivitet ger kontroll över hormonerna
Det som händer i kroppen är att dopaminet leder till ett påslag i hjärnan som lindrar obehag – och det är ju precis dit vi vill om vi mår dåligt.
– Maten ger oss en kick och får oss att må bättre. Här tror jag att många känner igen sig, de flesta har någon form av känslomässigt ätande. Och det är inget konstigt med det. Det blir en sorts självmedicinering med mat, vilket är beroende av så mycket mer än den egna viljan, säger Erik Hemmingsson.
Vad ska vi då göra för att få ordning på alla dessa hormoner? Ett enkelt sätt är att vara fysiskt aktiv.
– Motion är det bästa vaccinet mot ohälsa på alla sätt. Fysisk aktivitet hjälper dig att balansera upp systemen, det är avstressande, uppiggande och får oss att koncentrera oss bättre.
Så tar du kontroll över hormonerna
1. Skriv en matdagbok. Skriv ner allt du äter, vilken tid och varför. På så sätt kan du se om du exempelvis styrs av stress, trötthet, känslor eller aptitstimulerande mat.
2. Lyssna på din kropp. Lär dig tolka kroppens signaler. Är den hungrig eller bara sugen?
3. Varva ner. Stress och dålig sömn kan leda till ökad hunger.
4. Undvik skräpmat. Mat med mycket fett och socker stimulerar din hunger och gör att du vill äta mer och mer.
5. Rör på dig. Motion, både vardagsmotion och träningspass, hjälper dig att återställa balansen i kroppen.
Läs artikeln i Året Runt
