• Eatit

Blodfetter och blodfettsrubbningar

Uppdaterat: 17 mars

Förhöjda blodfetter i form av total kolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider samt sänkta halter av HDL-kolesterol i blodet ökar risken för utveckling av hjärt-och kärlsjukdom.


Sambandet är starkast för LDL-kolesterol och en sänkning av LDL-kolesterolet kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdom väsentligt. Senare års forskning har dock visat på allt större betydelse av höga halter triglycerider i blodet när det gäller uppkomsten av åderförfettning eller ateroskleros, där hög kolesterolhalt i triglyceridrika lipoproteiner tycks gynna uppkomsten av hjärt-och kärlsjukdom


Både mängden, men framför allt sammansättningen av fett i kosten har stor betydelse för våra nivåer av blodfetter.


Vad är kolesterol?

Kolesterol är en typ av fett som vi får i oss via kosten från animaliska livsmedel som t.ex. ägg, men som vi också kan tillverka i kroppen. Ju mer kolesterol vi äter desto mindre tillverkas i kroppen och vice versa.


Kolesterol har flera viktiga funktioner i kroppen. De ingår i våra cellmembran och används som byggmaterial för bl.a. könshormoner och D-vitamin.


I blodet åker kolesterol runt i transportkapslar som kallas lipoproteiner. Det finns olika lipoproteiner i kroppen, bl.a. LDL-kolesterol och HDL-kolesterol.


Vad är LDL-kolesterol?

Majoriteten (ca 80 %) av kolesterolet i blodet transporteras i LDL-partiklar. LDLs huvuduppgift är att förse kroppens celler med kolesterol, för uppbyggnad av cellmembran eller hormoner.

Om det finns mer kolesterol i blodet i förhållande till behovet uppstår ett överskott och man får högt kolesterol. Då ökar risken att kolesterolet tas upp av immunceller och fastnar i blodkärlens väggar, vilket bidrar till åderförfettning (ateroskleros) och relaterade hjärt- och kärlsjukdomar. Därför kallas LDL för det onda kolesterolet.


Vad är högt kolesterol?

När det gäller totalkolesterol i blodet så ligger det övre gränsvärdet omkring 5,0 mmol/l. Vid hjärt-kärlsjukdom eller annan riskfaktor är gränsen lägre, 4,5 mmol/l.


När det gäller gränsen för det skadliga LDL-kolesterolet så accepteras gränsen på ca 3 mmol/l hos unga personer och personer utan andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Hos äldre personer med riskfaktorer som t.ex. rökning eller högt blodtryck vill man ha lägre gränsvärden, på max 2,5 mmol/l. Har man redan etablerad sjukdom t.ex. genomgången hjärtinfarkt, stroke eller fönstertittarsjuka, så bör LDL-värdet hållas mycket lågt, under 1,8 mmol/l eller t.o.m. 1,4 mmol/l (tidig hjärtinfarkt) och det kräver som regel en kombination av livsstilsbehandling och läkemedel.


Photo by Karolina Grabowska from Pexels


Hur kan du påverka LDL-kolesterol med livsstilsförändringar?

När det gäller livsstil är det framför allt kostvanorna som påverkar nivå av LDL-kolesterol i blodet. Dessutom bör andra riskfaktorer reduceras genom viktreduktion, motion och tobaksstopp samt behandling av högt blodtryck.

När det gäller kosten är det viktigast att välja rätt sorts fett och äta tillräckligt mycket gelbidande fibrer för att sänka LDL-kolesterolet. Dessa kostförändringar i tur och ordning, har starkast vetenskapligt stöd:

  1. Minskat intag mättade fetter och transfetter i utbyte mot omättade fetter

  2. Tillskott av livsmedel berikade med växtsteroler

  3. Ökat intag av gelbildande fibrer från grönsaker, frukt/bär, baljväxter och havre/råg. Gröt på 1 dl havrekli innehåller en verksam dos kolesterolsänkande fibrer.

  4. Minskat intag av kolesterolrika livsmedel

Intaget av mättade fetter har störst betydelse av alla kostfaktorer när det gäller kolesterolnivån i blodet. Minskat intag av mättade fetter sänker LDL-kolesterol, men effekten varierar beroende på genetiska faktorer, urspungskosten samt hur stor kostförändring man lyckas genomföra.


Genom att enbart byta från mättade fetter (t.ex. smör, grädde, chark) mot omättade (t.ex. rapsolja, olivolja, nötter, fisk, avokado) kan man sänka LDL-kolesterol med 10-20 %, förbättra fördelningen mellan LDL/HDL-kolesterol och i vissa fall även sänka triglycerider. Dessa effekter liknar effekter av kolesterolsänkande läkemedel och är oberoende av viktnedgång.


Olika typer av fibrer har olika effekt på bl.a. blodfetterna och blodsocker. När det gäller fullkorn, så bidrar råg och framför allt havre till sänkning av LDL-kolesterolet, men inte vete. Havre har en tydlig kolesterolsänkande effekt pga. hög halt av gelbildande fibrer, s.k. beta-glukaner. Tre gram beta-glukaner per dag, vilket motsvarar 100 g havregryn, kan sänka total- och LDL-kolesterol med 10 %. Kolesterolsänkande kostfibrer finns även i frukt, bär, grönsaker och baljväxter.


Även tillagning har betydelse för kolesterolsänkningen. Ju mindre tillagat och processat ett livsmedel med t.ex. havrefibrer är, desto effektivare kolesterolsänkning. Det vill säga, det är till exempel bättre att äta havreflingor än bröd bakat på havremjöl.


Det finns även forskning som tyder på att, utöver fettkvalitet och gelbildande kostfiber, kan även mängden växtsteroler i vanlig mat (finns i alla vegetabilier) bidra till sänkning att kolesterol i blodet. Växtsteroler i maten hämmar upptaget av kolesterol, oavsett kolesterolhalten i maten. Växtsteroler påverkar LDL-kolesterol specifikt och inte andra blodfetter.


Även minskat intag av kolesterolrika livsmedel som äggula, inälvsmat och feta mejeriprodukter som ost, grädde och smör, rekommenderas för personer med höga kolesterolvärden, speciellt om det finns en ärftlig komponent. Dessa livsmedelskällor omfattas dock redan av rekommendationer om att minska intag av mättat fett.


Läs mer om HDL-kolesterol här.

Läs mer om triglycerider här. Läs mer om olika fetter i kosten och praktiska tips om hur du kan förbättra din fettkvalitet här.


Referenser:

1.Näringslära för högskolan. Christina Berg, Lars Ellegård, Christel Larsson. Sjunde upplagan. 2021-08-17. Liber. 2. Läkartidningen. Triglyceridrika lipoproteiner – farligare än LDL-kolesterol?

Hög kolesterolhalt i triglyceridrika lipoproteiner tycks gynna uppkomsten av aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom. Läkartidningen. 2021;118:21019

Lakartidningen.se 2021-05-12. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2021/05/triglyceridrika-lipoproteiner-farligare-an-ldl-kolesterol/ 3. Svenska livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/ 4. 1177- höga blodfetter. https://www.1177.se/Vasterbotten/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/hoga-blodfetter/ 5. Kolesterolpodden av Riksföbundet HjärtLung. https://www.hjart-lung.se/aktuellt/nyhetsarkiv/fh-lanserar-kolesterolpodden/ 6. Internetmedicin- hyperkolesteroemi. UPPDATERAD 2022-01-05 https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/lipidrubbningar/hyperkolesterolemi/ 7. Läkemedelsboken. Blodfettsrubbningar. Senast ändrad: 2016-06-30 14:38.https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/blodfettsrubbningar.html 8. DRF dietisternas riksförbund- Fullkornswebbinarium för dietister 9 november 2021 9. Cancerfonden. Så säger forskningen om alkohol och cancer. 7 april 2021.

https://www.cancerfonden.se/nyhet/sa-sager-forskningen-om-alkohol-och-cancer 10. FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI- En informationsbroschyr för vårdpersonal och patienter med hyperkolesterolem-Originalproduktion av Dr Leiv Ose, januari 2012. Uppdaterad av Dr Lennart Nilsson, juni 2015.

33 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla