I slutet av 2018 skrev DRF ett remissvar kopplat till “God och Nära Vård -En primärvårdsreform SOU2018:39”. Här kommer ett urdrag med de viktigaste punkterna. ● Ohälsosamma matvanor är den riskfaktor som bidrar mest efter tobak till sjukdomsbördan i Sverige, enligt den senaste mätningen av vilka riskfaktorer som påverkar sjukdomsbördan i olika länder (Global burden of disease) utförd av Institute for Health Metrics and Evaluation (IMCE) http://www.healthdata.org/sweden. ● Utsatta grupper har generellt mer ohälsosamma levnadsvanor och kopplingen till påverkbara hälsoproblem är stark. Dessa grupper har en “dubbel börda” av malnutrition och förekomsten av såväl övervikt och kronisk sjukdom relaterade till ohälsosamma matvanor, som undernäring och svält, är påtaglig även i Sverige. HÅLLBAR HÄLSA GENOM HELA LIVET. ● Nya resultat från en sammanställning “Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer; a Global Perspective, 2018” från World Cancer Research Fund (WCRF) visar att en så stor andel som 40 % av alla cancerfall kan förebyggas med bättre matvanor och fysisk aktivitet. ● Över 50 % av Sveriges vuxna befolkning har övervikt eller fetma (Folkhälsoenkäten 2016), 90 % av befolkningen följer inte rekommendationer om hälsosamma matvanor (Riksmaten 2010, Folkhälsoenkäten 2016) och över 20 % av alla vuxna beräknas ha betydande ohälsosamma matvanor (Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor 2018). Över 20 % av barnen till föräldrar med låg utbildningsgrad har ohälsosamma matvanor jämfört med under 10 % hos barn där föräldrarna har hög utbildningsgrad (Riksmaten Ungdom 2018). ● Den senaste matvaneundrsökningen för barn och ungdomar i åk, 5, åk 8 och åk 2 på gymnasiet; Riksmaten ungdom 2016-2017, visar att endast 7,5 % av deltagarna åt rekommenderad mängd frukt och grönsaker, på gruppnivå åt deltagarna en för hög andel rött kött och godis, snacks och läsk. En femtedel hade övervikt eller fetma. Andelen var högre bland barn till föräldrar med låg utbildning eller inkomst och matvanorna var sämre i denna grupp. ● Undernäringen bland äldre och allvarligt sjuka är utbredd. Olika studier har visat att mellan 30-50 % av personer inlagda på vårdinrättning har risk för eller etablerad undernäring. För sköra äldre inom särskilt boende beräknas siffran motsvara upp till 60 %. Av dessa beräknas två tredjedelar vara vårdrelaterad och undvikbar. Detta medför stort lidande för individen och stora kostnader för samhället. En undernärd patient beräknas kosta dubbelt så mycket som en välnärd och vårdtiden blir förlängd, samtidigt som behandlingsinsatser riskerar att få sämre verkan. ● Den exakta förekomsten av undernäring i Sverige är inte kartlagt, då det saknas nationella initiativ till att undersöka och arbeta med undernäringsfrågan utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Inom SKL inkluderas inte undernäring i de olika nationella punktprevalensmätningarna som genomförs och det finns heller inte med som indikator inom den markörbaserade journalgranskningen (ett nationellt verktyg för att att kartlägga vårdskador). Baserat på en sammanläggning av fyra års nationella screeningveckor i Storbritannien beräknas 5 procent av den vuxna befolkningen där vara i risk för undernäring. Det skulle i Sverige betyda drygt 400 000 personer. Trots att problemet är så utbrett, lidandet så stort och kostnaden så hög lyser problemet med sin frånvaro inom olika rapporter om folkhälsa. I folkhälsomyndighetens senaste folkhälsorapport nämns inte undernäring alls. Fenomenet undernäring lyser också med sin frånvaro i statsbudgeten, i landstingsbudgetar och i stort sett alla typer av dokument och planer som relaterar till folkhälsa eller vårdens och omsorgens utmaningar. ● För ett flertal sjukdomar och diagnoser är kost- nutritionsbehandling en viktig del av den medicinska behandlingen och i vissa fall kan den bästa behandling enbart bestå av rätt anpassad kost. Detta riskerar dock att inte komma patienter till del i så stor utsträckning som det skulle kunna, mycket på grund av att kost-och nutritionsfrågor inte tillmäts tillräcklig prioritet. Sammantaget tyder ovanstående på att det finns stora vinster att göra, både utifrån ett samhällsperspektiv och för individen, för folkhälsan liksom hälsoekonomiskt. Hittills har kost- och nutritionsfrågorna fått ett mycket begränsat utrymme inom hälso- och sjukvården, och inom myndighetssverige och kunskapen inom området är generellt låg. Läs hela yttrandet från DRF här.
