På senare år har det kommit flera artiklar om huruvida vi ska äta gluten eller inte och om det egentligen är gluten eller FODMAPs som är boven vid magproblem. En del experter varnar för att ta bort gluten ur kosten medan andra menar att gluten i sig kan ge upphov till en mängd olika symtom och sjukdomar, där magproblem bara är en.
Först och främst ska vi skilja på glutenintolerans (celiaki), glutenkänslighet och IBS. Vid glutenintolerans har man påvisat antikroppar i blodet mot glutenproteinet och man får då diagnosen glutenintolerans eller celiaki som det heter. Behandlingen vid celiaki är strikt glutenfri kost livet ut. Celiaki drabbar ca 2% av befolkningen i Sverige.
Glutenkänslighet är idag ett vedertaget uttryck och fenomen, framförallt i USA. Det betyder att personer som inte uppvisar antikroppar mot gluten ändå har besvär av gluten. Man pratar om hur tarmen kan påverkas av en ökad inflammation och bli mer genomsläpplig (läckande tarm) vilket innebär att kroppen kan börja producera antikroppar mot andra organ t ex sköldkörteln. Symtom som trötthet, hjärndimma, ledvärk och inflammationer i kroppen kan ha ett samband med intag av gluten även om nygjorda studier visar att det endast är någon procent av befolkningen som har en glutenkänslighet.
En vanlig missuppfattning när det handlar om IBS är att det är gluten som ger ballongmage. Det stämmer inte, även om det är lätt att dra den slutsatsen för den som fått en lugnare mage efter att har tagit bort t ex bröd och pasta. Senare års forskning visar dock att de flesta med IBS reagerar på fibrerna i sädesslagen och inte gluten. Anledningen till att det är svårt att skilja på dessa är att både fibrerna och gluten försvinner när man äter glutenfritt.
Kostbehandlingen FODMAP används idag för behandling av IBS inom sjukvården i Sverige. Behandlingen går ut på att ta bort de fibersorter som är fermenterbara och kan jäsa i tarmarna. Dessa finns bland annat i lök, vitlök och baljväxter men också i sädesslagen vete, korn och råg. FODMAP görs i olika steg och inleds med en elimineringsfas för att sedan lägga tillbaka livsmedelsgrupper för att förstå vilka livsmedel som ger symtom. När det gäller just sädesslagen så kan de flesta med IBS äta bröd som är bakat på dinkel eftersom det innehåller en lägre andel jäsningsbara fibrer.
Under en period spreds budskapet att glutenfritt vara lika med nyttigt. Det vi nu ser är snarare tvärtom. Många glutenfria ersättningsprodukter innehåller mer socker, fett och kalorier än originalen samtidigt som innehållet av fibrer och näring är lägre. Man har sett ett samband mellan glutenfri kost och både diabetes och hjärtkärlsjukdomar. För den som vill äta glutenfritt är det därför den naturligt glutenfria kosten som rekommenderas med ris, rotsaker, quinoa, bovete, hirs, grönsaker, bär, nötter, frön och baljväxter som bas.
Eftersom den som är glutenintolerant bildar antikroppar mot gluten är det viktigt att äta gluten när man tar ett test, annars försvinner antikropparna och testet blir missvisande. För dig som funderar på att börja äta glutenfritt, oavsett anledning, är det viktigt att ta ett test innan du tar bort gluten. På så vis minskar risken för att gå omkring med oupptäckt celiaki. Det gäller även dig som ska börja med FODMAP-kostbehandlingen eftersom det är viktigt att utesluta celiaki hos den som har magproblem. Idag finns också tillförlitliga självtester att köpa på apotek. Intresset och kunskapen om hur kroppen påverkas av gluten ökar stadigt och nya studier kommer hela tiden. Kanske behöver det inte vara svart eller vitt. Ett reducerat intag av sädesslag räcker för många med IBS och för den som vill äta glutenfritt går det att göra på ett hälsosamt sätt.
Sofia Antonsson
Leg dietist Belly Balance
På www.bellybalance.se kan du läsa mer om IBS
