Forskning visar att fysisk aktivitet har positiva effekter på insulinkänslighet, blodsockernivåer, bukfetma, fettinlagring i lever, kroppsammansättning, blodtryck, blodfetter och blodets koagulationsförmåga. Att öka fysisk aktivitet är faktiskt den enskilda åtgärden som har starkast effekt på insulinkänsligheten. Fysisk aktivitet minskar risken för utveckling av diabetes typ 2 och alla typer av fysisk aktivitet verkar skyddande. Fysisk aktivitet har en effekt på insulinkänsligheten, framför allt musklerna, som är oberoende av viktnedgång genom att underlätta glukostupptag till musklerna, på liknande sätt som insulin, men denna effekt är kortvarig (upp till 48 h efter träningstillfället). Därför är regelbunden fysisk aktivitet flera gånger per vecka viktigt för att uppnå dessa gynnsamma effekter. Fysisk aktivitet har faktiskt positiva effekter på blodsockerreglering genom både insulin- och insulinoberoende mekanismer. Den insulinberoende mekanismen förstärker insulinets effekt och ökar antal transportörer (GLUT-4) som behövs för att socker ska tas upp av musklerna. Muskelkontraktioner stimulerar glukosupptaget i skelettmuskulaturen även utan inverkan av insulin. Ett uthållighetspass eller ett styrkepass ger 48 h effekt på insulinkänslighet, vilket kan jämföras med medicin. Kombinerad man båda träningsformer och tränar regelbundet, så får man ännu bättre effekt. Förmåga att utnyttja fett för energiproduktion är försämrad vid övervikt/obesitas och vid diabetes. Vid överskott av fett och fettsyror i blodet bildas ämnen som bidrar till insulinresistens. När personer med övervikt eller obesitas börjar träna förbättras utnyttjande av fett och man får mindre ansamling av fettämnen som leder till minskad insulinkänslighet. För bästa effekt på blodsockerkontroll och fettförbränning gäller det att träna regelbundet, träna alla muskelgrupper och att variera träning och belastning t.ex. styrketräning och intervallträning. Läs mer och se referenser här.
