• Eatit

Vad innebär insulinresistens?

Uppdaterat: 11 mars

Vad innebär insulinresistens?

Övervikt, och framför allt bukfetma ökar, som tidigare nämnt, risken för insulinresistens. Vid insulinresistens är kroppens förmåga att reagera på hormonet insulin nedsatt, vilket leder till rubbningar i omsättning av fett och socker(glukos) i kroppen, och i förlängningen ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Insulinresistens är ett tillstånd som uppträder vid prediabetes och diabetes typ 2.


Vad har insulin för funktion i kroppen?

Insulin är ett uppbyggande hormon som produceras i bukspottkörteln. Insulin har en rad viktiga funktioner relaterade till omsättning av fett och glukos (socker) i kroppen som t.ex. stimulera upptag av glukos från blodet till muskel- och fettceller, hämma nyproduktion av glukos i lever och hämma nedbrytning av fett i fettväven.


Insulinet är därmed väldigt viktig för reglering av blodsockernivån. Det är insulinet som sänker vårt blodsocker efter vi har ätit och ser till att våra muskel- och fettceller får sin energi i form av glukos. Det blodsocker som inte används direkt för energiproduktion sparas i lever och musklerna och släpps ut i kroppen i lagom mängd när det behövs t.ex. när vi sover. Insulinet stimulerar även uppbyggd av våra fettreserver i kroppen.

En frisk person har ett blodsockervärde på 4–5 mmol/l fastande före frukost och ett värde på 5–7 mmol/l en till två timmar efter en måltid.


Photo by Artem Podrez from Pexels


Vad händer i kroppen vid insulinresistens?

Nedsatt känslighet för insulinets effekt i lever, muskler och fettvävnad leder till en rad komplikationer):

  • glukosupptag i muskel och fettväv minskar

  • glukosproduktion i lever ökar

  • frisättning av fett från fettväven till blodet ökar

  • insulinnivåer i blodet ökar (hyperinsulinemi)

Det är framför allt bukfettet som frisätter höga halter fria fettsyror till blodet. Dessa fria fettsyror minskar glukosupptag i muskler och bidrar till insulinresistens i lever, vilket leder till att blodsocker stiger. I lever omvandlas dessa fettsyror till triglycerider som frisätts till blodet. Höga halter triglycerider i blodet har därför ett starkt samband med högt blodsocker, insulinresistens och ofta även leverförfettning (fettlever).


Vid insulinresistens i samband med obesitas ses ofta även ökad mängd fett även inne i organ i buken som just lever. Metabolt orsakad fettlever (MAFLD), dvs. fettlever som är ej alkoholorsakad, utgör idag världens vanligaste leversjukdom, ca 20 % av alla vuxna svenskar har MAFLD. Den har starkt koppling till obesitas och diabetes typ 2. Det finns idag inga godkända läkemedel för NAFLD. Den kan dock behandlas framgångsrikt som en del av metabola syndromet, där god metabol kontroll är viktig och framför allt viktnedgång (=>10 % har effekt) och motion. Läs mer om fettlever här.


Läs mer om prediabetes och diabetes typ 2 här.


Photo by Frank Cone from Pexels


Referenser:

1. Näringslära för högskolan. Christina Berg, Lars Ellegård, Christel Larsson. Sjunde upplagan. Liber. 2. 1177 Vårdguiden-Diabetes typ 2 https://www.1177.se/Vasterbotten/sjukdomar--besvar/diabetes/diabetes-typ-2/ 3. Internetmedicin- Insulinresistens https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/diabetes/insulinresistens/

4. Diabetes och metabola syndromet. Fredrik H Nyström, Christian Berne, Peter M Nilsson, Mats Börjesson, Elin Dybjer. Studentlitteratur AB. Utgivningsdatum 2019-03-07. 5. Diabetes och lever-knepiga samband-föreläsning av Magnus Holmer (specialistläkare i gastroenterologi och internmedicin vid KI, PhD) vid Hjärt- och lungfondens utbildningsinsats ”Kardiovaskulär sjukdom i ett brett perspektiv” (20-21 januari 2022).

38 visningar0 kommentarer