Att ha övervikt innebär en risk för din hälsa. Det finns metoder för att ta reda på om du har en övervikt som kan öka risken för vissa sjukdomar. Den vanligaste metoden är att mäta midjemåttet.
Två av de mest traditionella sätten att mäta ”hälsa” är genom att mäta sin vikt i kg och genom att räkna ut sitt BMI.
Det man egentligen är ute efter är att förstå andelen fettmassa hos en person. Generellt anses 20-30% kroppsfett vara normalt/hälsosamt för kvinnor, och 8-24% normalt/hälsosamt för män.
Då vikt inte tar en persons längd i beaktning så brukar många förespråka BMI istället. BMI räknas ut genom att ta vikten multiplicerat med längden i kvadrat, det kan även skrivas BMI= kg/ (l *l). Eller BMI = vikt/ (längd * längd).
Vad man också kan komplettera med för att få en tydligare uppfattning om sin hälsa är att mäta midjemåttet.
Problemet med BMI är att det har stor betydelse för hälsan var fettet sitter. Olika typer av fett ser lite olika ut och beter sig på lite olika sätt beroende på var i kroppen det lagras. Man kan alltså ha ett normalt BMI men ändå ha en stor andel kroppsfett som är lagrat på fel ställen. Ett sätt att undersöka detta är genom att mäta sitt midjemått.
Varför vill man då ha koll på sitt midjemått och var fettet sitter i kroppen? Anledningen stavas visceralt fett, det vill säga bukfett. Bukfett som lagras kring våra inre organ i buken är det ”farligaste” ur hälsosynpunkt. Det viscerala fettet är inte de välkända ”bilringarna” eller ”kärlekshandtagen”, utan det är det som befinner sig innanför bukhinnan djupt inne i buken.
Det viscerala fettet har en lägre insulinkänslighet än underhudsfettet och är mer benäget att frisätta inflammatoriska ämnen i kroppen, där levern är särskilt utsatt. Att ha en för hög andel fettmassa i kroppen är kopplat till en ökad risk för bland annat typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke. Det har även visat sig att fetma är kopplat till lägre livskvalitet och ökad risk att dö i förtid. Det finns indikationer att det viscerala fettet är kopplat till en större riskökning än underhudsfettet. I vilken utsträckning kroppen lagrar fett på olika ställen styrs till stor del av genetiska faktorer och hormonella faktorer, samt om man är man eller kvinna.
Gör så här när du mäter ditt midjemått:
Använd ett måttband.
Stå upp och lägg måttbandet vågrätt strax ovanför navelhöjd.
Känn var övre delen på höftbenet och nedre delen av revbensbågen sitter. Lägg måttbandet däremellan.
Stå så avspänt som möjligt med benen lite isär. Ta ett djupt andetag och andas ut precis innan du mäter.
Mät utan att dra åt måttbandet.
På vissa vårdcentraler kan man även mäta sin maghöjd. Då ligger man ner på exempelvis en bänk och så mäter man höjden från bänken till där magen slutar.
Midjemåttet gör inte skillnad mellan det mer ohälsosamma fettet mellan organen och det mindre farliga underhudsfettet. Att mäta midjemåttet räknas ändå som den bästa metoden för att bedöma risken för sjukdomar på grund av övervikt.
En annan skillnad är att det kan vara svårt att mäta på exakt samma sätt varje gång. Försök därför att komma ihåg hur du mätte så att du kan mäta på samma sätt till nästa gång.
Under 80 cm, Ingen ökad hälsorisk
Mellan 80-88 cm, Ökad hälsorisk
Över 88 centimeter, Bukfetma vilket innebär en hälsorisk
Ett hälsosamt midjemått för kvinnor är alltså under 80 cm.
Under 94 cm, Ingen ökad hälsorisk
Mellan 94-101 cm, Ökad hälsorisk
Över 101 centimeter, Bukfetma vilket innebär en hälsorisk
Ett hälsosamt midjemått för män är alltså under 94 cm.
Det kan passa många olika personer att med jämna mellanrum mäta sitt midjemått. Det kan exempelvis:
Vara ett sätt att ha koll på sin hälsoutveckling över tid
Vara bra om du har hypertoni / högt blodtryck
Hjärtkärlsjukdom
Typ 2 diabetes
Fertilitet
Metabolt syndrom
PCOS
Det finns två verktyg att jobba med om man vill minska sitt midjemått:
1. Kost
2. Träning
Med hjälp av omläggning av kosten kan du se till att du får i dig mer av nyttiga fetter samt minskar din hunger och ditt sug genom att äta mer av mat som mättar och håller energinivån jämn över dagen.
Med hjälp av träning kan du öka din muskelmassa och förbättra fördelningen mellan fettmassa och muskelmassa.
Många tycker det är svårt att lägga om sina kost och/eller träningsvanor och har kanske försökt flera gånger utan att lyckas. Det är inte konstigt och du är inte ensam. Det kan vara väldigt tufft att skapa nya vanor och rutiner. Ett bra sätt är att ta hjälp av exempelvis en dietist eller fysioterapeut. De kan hjälpa dig att hitta rutiner som passar in i just ditt liv efter dina förutsättningar.
Vill du få hjälp?
- Boka en tid med dietist på Eatit eller på din vårdcentral.
- Boka en tid med en fysioterapeut.
Källor Livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/overvikt-och-fetma Thomas EL, Frost G, Taylor-Robinson SD, Bell JD. Excess body fat in obese and normal-weight subjects. Nutr Res Rev. 2012 Jun;25(1):150-61. doi: 10.1017/S0954422412000054. Epub 2012 May 25. PMID: 22625426. Thomas EL, Parkinson JR, Frost GS, Goldstone AP, Doré CJ, McCarthy JP, Collins AL, Fitzpatrick JA, Durighel G, Taylor-Robinson SD, Bell JD. The missing risk: MRI and MRS phenotyping of abdominal adiposity and ectopic fat. Obesity (Silver Spring). 2012 Jan;20(1):76-87. doi: 10.1038/oby.2011.142. Epub 2011 Jun 9. PMID: 21660078.
