Metabola syndromet är en begrepp som man kanske inte hör om så ofta. Vad var det? Är det farligt?

Midjemåttet och det metabola syndromet

Såväl nationella som internationella studier pekar entydigt på samma sak; våra midjemått blir allt större. Övervikt och fetma, framförallt bukfetma, ökar snabbt i världen. Under de senaste 50 åren har midjemåttet bland svenskar ökat med cirka tio centimeter. En engelsk studie visar på motsvarande ökande tendens redan hos småbarn.

Vad metabola syndromet karaktäriseras av

Övervikt och bukfetma är en del av det så kallade metabola syndromet, ett tillstånd som också karaktäriseras av högt blodtryck, höga blodfettnivåer och en okänslighet för insulin. Ett allt större intresse riktas nu mot det metabola syndromets betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Livsstilsfaktorer och genetiska faktorer samverkar vid uppkomsten av det metabola syndromet. 

Små förändringar ger resultat

En studie i Sollentuna har visat att även mindre förändringar kan få stor betydelse, för i det här fallet män mellan 35-60 år. De män som minskade sitt dagliga intag av fett med tio gram, motsvarande två-tre ostskivor, hade efter ett halvår också minskat sitt bukomfång med två centimeter.

Det totala kolesterolvärdet hade gått ned med tio procent. De här männen hade dessutom fått både en minskad insulinfrisättning och ett lägre blodtryck. Det visar på betydelsen av en så pass liten förändring som ett par ostskivor.

Fokusera på midjemåttet istället för BMI

I stället för att ensidigt fokusera på sitt BMI-värde, bör man ha kontroll på sitt midjemått. Det är en starkare riskfaktor för det metabola syndromet. För kvinnor bör midjemåttet vara högst 88 centimeter. För män räknas värden över 102 centimeter som bukfetma. Värdena gäller oavsett personernas längd.