Några av de viktigaste poängerna om övervikt och hälsa från denna rapport utlyfta i inlägget nedan.

Mer än hälften av landets vuxna befolkning beräknas i dag ha övervikt eller fetma. Runt 4 procent av alla cancerfall har en vetenskapligt klarlagd koppling till övervikt och fetma. 

Om viktökningen fortsätter i samma takt som de senaste decennierna fram till år 2045 kommer vi att ha tusentals fler cancerfall än om andelen överviktiga ligger kvar på dagens nivå.   

Andelen fetma ökar

I definitionen av övervikt och fetma använder man sig av måttet, BMI (Body Mass Index), som anger förhållandet mellan längd och kroppsvikt. Ett BMI mellan 25 och 29,9 innebär övervikt och ett BMI över 30 innebär fetma. Sedan 2006 har andelen med övervikt i den vuxna befolkningen ökat med två procentenheter, från 34 till 36 procent och andelen med fetma med tre procentenheter, från 12 till 15 procent. Det innebär att varannan vuxen person i Sverige har en ohälsosam vikt och ökad risk för cancer. 

Om utvecklingen fortsätter i samma takt som de senaste åren väntas andelen med övervikt vara 39 procent inom en 15-årsperiod och andelen med fetma 19 procent. Med andra ord kommer nära 60 procent av Sveriges vuxna befolkning att leva med en förhöjd risk att insjukna i cancer på grund av sin vikt. 

Om ökningen fortsätter

Om övervikt och fetma fortsätter att öka i samma takt som i dag under den kommande 25-årsperioden kommer det under år 2045 att vara 651 fler personer som insjuknar i cancer, relaterat till övervikt och fetma, än om ökningen avstannar och håller sig på dagens nivå. Ackumulerat under hela tidsperioden, 2016–2045, rör det sig om 10 773 ytterligare fler fall än utfallet i basscenariot. 

Antalet avlidna i någon av de 13 cancerdiagnoserna kommer följaktligen också att öka vid en fortsatt stigande trend av övervikt och fetma. Enligt beräkningarna i prognosen överlever sammantaget ungefär hälften av de drabbade patienterna i dessa diagnoser vilket leder till cirka 5 500 fler dödsfall under den prognostiserade tidsperioden, jämfört med basscenariot. Skulle man lyckas bromsa viktökningen till dagens nivåer betyder det med andra ord att lika många liv skulle kunna räddas. Kan man vända trenden handlar det om ytterligare tusentals räddade liv. 

Beräknat antal insjuknade

Insjuknandekurvan relaterad till övervikt och fetma för de 13 cancerdiagnoserna. Fortsatt ökad trend, respektive minskad trend, av övervikt och fetma.

ekkxzw4l8bsd2cprsozd.jpg

Samhällets kostnader 

Varje cancerfall innebär, förutom personligt lidande för patienter och närstående, betydande kostnader för samhället. Dels genom direkta vårdkostnader, som exempelvis läkemedel, strålbehandlingoch kirurgi. Dels genom indirekta kostnader i form av exempelvis produktionsbortfall under sjukdomsperioden eller vid dödsfall. I denna prognos är flera kostnader kopplade till en cancersjukdom, som till exempel produktionsbortfall vid dödsfall, undantagna på grund av osäkra beräkningsunderlag. Normalt sett utgör dessa kostnader en betydande del av den totala samhällskostnaden vilket innebär att redovisade siffror i själva verket är betydligt högre. 

Den sammanlagda kostnaden, exklusive palliativ vård, som uppstår när andelen med övervikt och fetma väntas öka i samma takt som i dag de kommande 25 åren uppgår till 2,68 miljarder kronor, jämfört med basscenariot. Det motsvarar ungefär vad all slutenvård för de 13 cancerdiagnoserna där övervikt och fetma är riskfaktorer kostade under 2017. 

Beräknade kostnader

Kostnader relaterade till övervikt och fetma för de 13 cancerdiagnoserna. Kostnad till följd av ökad trend, respektive besparing till förljd av minskad trend av övervikt och fetma. 

lf6vd48rysgobeucbctv.jpg

Källa: EY

Vid en minskning av andelen med övervikt och fetma uppstår däremot en stor besparing.  Skillnaden mellan scenariot viktökning och scenariot viktminskning innebär en besparing på 8,68 miljarder kronor. 

Vid sidan av de rent mänskliga aspekterna finns det starka incitament för samhället att vidta kraftfulla åtgärder för att påverka människors levnadsvanor till att bli mer hälsosamma. Men frågan är om samhällets resurser i dag är optimerade för att klara den utmaningen. 

Kan trenden vända?

Sannolikheten för att scenariot med lägre andel övervikt och fetma ska bli verklighet är alltså helt avhängigt av hur framgångsrikt människor förmår att skapa goda levnadsvanor för sig och sina barn. Det råder ingen tvekan om att det är just levnadsvanorna som är den stora bidragande orsaken till exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ-2, och cancer. Sjukdomar som orsakar den absolut dominerande andelen av all förtida död i västvärlden. Ändå har den offentliga sektorns insatser för att hjälpa människor till hälsosammare levnadsvanor absolut lägst prioritering i folkhälsoarbetet. 

Enligt rapporten Hur skapar vi patientbrist?, från konsult- och revisionsfirman EY, 2016, investerar stat, regioner och kommuner 1 400 miljarder kronor per år inom framför allt fyra områden som påverkar folkhälsan: hälsobeteende, klinisk vård, socioekonomi och fysisk miljö.

  • 55 procent av pengarna går till åtgärder i syfte att utjämna socioekonomiska skillnader, det mesta genom statliga omfördelningar av resurser mellan rika och fattiga kommuner.

  • 27 procent går till klinisk vård, där den största delen utgörs av regionernas kostnad för sjukvården.

  • 17 procent används till att skapa en bra och säker fysisk miljö.

  • Bara 1 procent avsätts till att påverka personers hälsobeteende, alltså konkreta preventiva insatser som informations- och upplysningskampanjer, rådgivning, lagstiftning och forskning inom området.